tisdag;

solen lyser och jag myser.
idag har det varit en kanondag på jobbet, inte för jobbets skull utan vädret. eller okej, det var ävl bra på jobbet då (lite), jag fick vattna i tre timmar. och om man gemför hårda och tunga arbeten mot att vattna så finns det ingenting att klaga på. man chillar med vattenslangen i handen och utan att man vet av det blir man brun som en pepparkaka. tack pappa för att jag fick ärva genen så att jag tål solen och kan vara ute utan att bli röd som en tomat. stackars er som inte kan vara ute i solen alltför länge. jag menar, finns det något bättre än solen! den här veckan har mamma semester och tillbringar då sin tid ute i stugan så nu är det kaj som sköter hushållet fram till på fredag. vå får väl hoppas och tro på att alltid ska gå bra, och framför allt att maten blir god, jag är nämligen lite skeptisk när det kommer till kaj och matlagning... jag har märkt att för varje dag som går så går jag alltid runt på jobbet och har ett nytt citat varje dag i huvudet från Sally. idag har jag gått runt och för mig själv skrattat åt ett avsnitt som heter Bantar.

Sally tar hem en bantarexpert till sig under tiden hennes far inte är hemma. och när henne far väl kommer hem har han ingen aning om att det är en bantarexpert som står där så då frågar Sallys pappa om han inte vill stanna kvar på middag. och det han skulle bjuda på var till förrätt gräddlever på tjockebertils sätt och till huvudrätt smörkokta klyftpotatisar i grädde och till efterrätt marängsvich. och dä blir bantarproffset helt stum och då ser Sally det och säger då till honom "Alltså det där var min far, han lider utav bregottsyndrom en hemsk sjukdom som gör att han måste ha fett för att kunna andas".

alltså shit! det går inte att inte låta bli att skratta åt hennes spontana och osanna berättelser. det är så kul att det inte finns någon roligare serie än den här. men nu ska jag fortsätta och se Sally. chiao!